One year ago I got the keys

Jag tar nu och följer Linns råd (så som Peppe) och bara tar och skriver allt som nu kommer i mitt huvud. Så har jag inte bloggat på länge. Nuförtiden planerar jag blogginlägg mera och jag tror att det är det som skapar stressen i mig. Jag vill att det skall vara bra. Men sen försvinner en del av det som gör bloggandet så roligt.

Att bara kunna berätta om sitt liv. Och känslor. Så det är det som lite hänt. Det tycker jag är väldigt synd. Det är så mycket lättare att bara öppna blogger och börja skriva.

Jag kom på idag att jag fick nycklarna till den här lägenheten för ett år sen. Det känns konstigt att tänka att jag faktiskt bott här snart ett år. Ett år är så lång tid, men sen ändå ingenting.

Now I am gonna follow Linns advice (as Peppe did) and am just gonna write. I haven't done that in a while. I mostly plan blogposts these days and I think that is why I am so stressed. I want it to be good. But then some of the fun kinda disappears.

To be able to just tell about your life. And feelings. So that has kinda happened. And I think that it is quite sad. So much easier to just open blogger and start writing. 

I just realized that I one year ago got the keys to this apartment. It feels weird that I have almost lived here for a year. A year is such a long time, but then again it is almost nothing. 
 

Mitt gamla rum. Detta var under flyttdagen. Helt galet stressad var jag. Det kändes så overkligt. Jag är så glad att jag hade fina människor omkring mig den dagen. Nu när jag tänker tillbaka på allting så gick allt så bra. Jag får visst tacka mamma för att hon är bra på att packa bra och vet att man skall skriva på alla lådor vad som finns i dem. Man hittar saker lättare efteråt.

My old room. This was during the day of the move. I was so stressed. It felt so unreal. I am so glad that I had good people there. Now that I think back on it everything went very well. I do have to thank my mom who is so good at packing and labeling every box. It is easier to find things afterwards. 

Lägenheten när jag såg den första gången tom. Jag var och förde dit internetet och toalettpapper. För det skall man komma ihåg att ha. Och jag åt en subway.

The apartment when I saw it empty for the first time. I went and left the internet and some toiletpaper. Because that is something very important to have there.  And I ate a subway.

Och världens kaos när alla saker var i lägenheten. Jag sov på den madrassen en tid fören jag och mamma åkte till Ikea för att köpa en säng åt mig. Men det är en väldigt skön madrass så det var okej. Jag levde verkligen i ett kaos. Hade datorn på pafflådor för att jag hade inget bord.

Jag kan verkligen inte säga att den här lägenheten är perfekt ännu heller. Jag har inte ännu heller lyckats få en bokhylla och det fattas även bordslådor. Jag skall nog visa er hur det ser ut nu. Men inte ännu. Det är lite för kaos ännu.

Nåja, det blev en liten tillbakablick det här. Spännande. :)

And the chaos after all the things were in the apartment. I slept on that mattress a while before me and mom went to Ikea to buy me a bed. But it is a very nice mattress so it was fine. I really lived in a chaos. I had my computer on boxes since I had no table.

I can't say that this apartment is perfect still. I still have not been able to get a bookcase and I don't have drawers under my desk. I will show you how it looks but not yet since it is still such a mess.  

Well, this became a bit of a looking back post. Interesting. :)