Monday, March 11, 2013

Maybe this is how life is supposed to be


På onsdagen lyckades jag dra ut mig igen. Fick lite bråttom så jag lackade nytt nagellack på det gamla. Och drog på mig favoritbyxorna i brist på tid. En stund satt jag, L och N i Chaplin och det kändes nästan lite konstig. En vecka hade plötsligt rusat förbi igen. Och jag var på samma ställe. Sen fortsatt vi till Kallio såklart och Relaxin. Och sen några andra så som Fairytale och Bar 21. Sen promenera vi till stan och hamnade till slut i Amarillo, såklart. Det är inte en onsdag utan. Nästan. 

Där lyckades jag falla på rumpan. Få hjälp av en kille som fick mitt nummer. Av någon underlig orsak tyckte jag då att det var en bra idé. Sen blev det taxiresa hem. 

On Wednesday I got myself out again. I was kinda in a hurry so I had to put on new nailpolish over the old one. And I took my favorite pants because of lack of time. A while me, L and N sat at Chaplin and it felt almost weird. One week had flown by again. And I was at the same place. Then we went to Kallio and Relaxin. And then a couple of others like Fairytale and Bar 21. Then we walked to the city and ended up in Amarillo, of course. It isn't a Wednesday without it. Almost.

There I managed to fall on my ass. I got help from a guy that got my number. For some odd reason I thought it was a good idea. Then I took a cab home.



1 comment:

  1. himla fina byxor, precis såna har jag letat efter länge. :)

    ReplyDelete

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...