Jag tycker att allt detta är så intressant att jag vill dela med mig.
Högtider
Wiccaner firar åtta högtider, sk sabbater. De firar vi för att de
reflekterar hur naturen, som vi alla är en del av, förändras. Beroende
på vilken tradition man tillhör så kan de vara mer eller mindre
inriktade på olika gudomar eller mer på själva skeendet i naturen. De
uppdelas i fyra stora och fyra mindre.
De fyra stora är:
Beltane (
Majfesten, Mayday) 30:e april, fruktsamheten
firas. Detta är en av de keltiska eldfesterna. Gudinnan tar gestalt av
jungfrun och guden är den sexuellt potente ynglingen, de firar sitt
bröllop. På brittiska öarna reser wiccaner en majstång som symbol för
guden.
Lughnassadh (
Lammas) 1:a augusti, är skördefesten.
Wiccaner tackar moder jord för hennes överflöd. I en del traditioner
firas gudens död eller hans bröllop med gudinnan. Ibland bakas ett bröd i
form av en man som alla deltagare äter upp. Wiccaner gör gärna
korndockor som symboler för gudinnan.
Samhain (
Halloween) 31:a oktober, firas som de dödas fest
och i en del traditioner, som nyår. Slöjan mellan världarna är tunn och
de döda kan besöka de levande denna natt. Wiccaner förbereder sig för
den tid när de kommer att arbeta med underjordsmysterierna. Den stora
riten bör firas.
Brigid (
Oimelec, Imbolc, Candlemass) 1:a februari, är
gudinnan Brigids fest. Under denna kväll ägnas konsterna stor
uppmärksamhet. I alexandersk tradition firas gudinnans återhämtande
efter att ha fött guden. Oimelec firades när tackorna började ge mjölk, i
vilket syfte festen firats är helt okänt. Det har varit en viktig fest
men vi vet inte vem eller vilka som hyllats.
De fyra mindre är:
Litha (
midsommarsolståndet) som firas kring den 21:a juni,
solen är som högst och guden är som mäktigast. Alla örter som samlas
under denna tid är magiskt mycket potenta. Den ljuse guden, ekkungen
strider med sin mörke bror, järnekskungen, och vinner. Han har dock fått
ett sår som försvagar honom. I några traditioner förlorar ekkungen och
överlämnar regentskapet till järnekskungen.
Mabon (
höstdagjämningen) som infaller kring 21:a
september, sker förberedelsen inför det mörka året. Den kan också firas
som en skördehögtid, allt skall nu vara skördat.
Yule (
midvintersolståndet) kring den 21:a december, är den
natt då solbarnet föds och årshjulet vänder mot ljusare tider. Yule
firas som en glädjens och ljusets högtid. I en del traditioner strider
ekkungen med järnekskungen. Misteln är gudens säd och är en
kärleksbefrämjande ört.
Vårdagjämningen (
Ostara) kring den 21:a mars infaller när
ljuset och mörkret balanseras mot varandra. Här skall gudinnan Ostra ha
firats. Ägg spelar en viktig roll i riterna.
Förutom de åtta sabbaterna där vi firar årshjulets växlingar samlas vi
även vid olika passageriter som t.ex. initiationer, handfästningar (det
wiccanska/nyhedniska bröllopet) eller begravningar.
Det finns även mer praktiskt inriktade ritualer där man samlas för att
uppnå magiska mål, men dessa är starkt integrerade i religionen. De
följer oftast månens cykler.
Taget härifrån